Lite knasig men alldeles, alldeles underbar

Det roligaste med Reuben är att han gör otroligt knäppa och roliga saker, utan att veta om det själv. Han bryr sig så lite om vad omgivningen tycker och tänker att det nästan blir komiskt ibland.

Som till exempel när han satte på ett klistermärke på ena solglasögon-glaset när vi var och åt lunch eftersom han hade migrän och behövde en ‘eye-patch’.

Eller som i morse när han frös och gick runt i min superrosa morgonrock i fleece och sa ‘What, it’s comfy – I might get one for myself!’.

Och har jag berättat första gången när han träffade min bästa kompis pojkvän och gick och la sig och sov vid ett träd i Richmond Park?

Ibland kan det vara lite irriterande, men oftast är det bara skönt. Han bryr sig inte om att imponera på människor med ytliga saker, är alltid väldigt rak med vad han tycker och tänker och ja, ställer inte till det liksom. Men samtidigt väldigt artig, på det där engelska sättet ni vet? Om jag skulle försöka förklara hur han är, så tänk er Hugh Grant i Notting Hill filmen – pratar precis på samma sätt, lite smått ‘emotionally supressed’ och  gör knäppa saker (kommer ni ihåg scenen från NH när de är på bio’)…

Och det bästa med det hela är ju att det blir väldigt roligt för mig att leva ihop med honom! Ja, förutom när han envisas om att vi ska ha stora mattor överallt i vår lilla lägenhet…

4 tankar om “Lite knasig men alldeles, alldeles underbar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s