Det nya efternamnet

Jag vet inte hur det är för er, men jag har lite svårt för det där med att vänja mig vid mitt nya efternamn. Ni vet, det efternamn jag bytte till när jag gifte mig i i somras…

Jag känner mig ju fortfarande som en Westin, inte som en Scratton. Och definitivt inte som Mrs Scratton.

Men det som irriterar mig mest är att jag fortfarande måste stava mitt efternamn för alla som ber om det.

‘Sofia, with F, NOT P-H. Sofia’

‘Surname? ‘

‘Scratton. S-C-R-A-T-T-O-N. No not Stratton. SCRATTON.’

Ungefär så låter det varenda gång. Tänk vad skönt det skulle vara om man bara kunde säga sitt namn och inte behöva upprepa sig och bokstavera varje gång! Jag hade ju hoppats på när jag bytte till ett engelskt efternamn att det skulle  bli lättare. Men nej, så kul skulle vi inte ha det…..

18 tankar om “Det nya efternamnet

  1. Haha visst är det jobbigt att behöva ”förklara” sitt namn varje gång! ”Charlotta, like Charlotte bit with an A instead of an E at the end” var vad jag oftast sa i England. ”Oh, trying to be a bit posh are we”, sa någon en gång. Eh, nej – svensk…? Och Bengtsson blev oftast Bentson haha!
    Jag är så glad att Swan funkar lika bra på svenska som på engelska! 🙂

  2. Haha, jag känner igen mig! Det är inte lätt det där med nytt namn. Har du nån gång blivit kallad för Mrs Reuben Scratton än då? Det hände mig (inte med din makes namn, utan med min såklart!) och jag höll på att få hjärtklappning!

  3. Det händer ofta att när jag säger att jag heter Jenny så börjar de kalla mig Jennifer för att vara artiga. Så man får alltid stoppa… och säga nej, nej, nej… det är JENNY not Jennifer. Och för att inte tala om efternamnet. Jag har helt enkelt slutat säga det utan stavar det i stället.

    Och Mark har tydligen ett ovanligt irlänskt efternamn som han får stava jämt också.. så där kommer jag inte få någon hjälp.

  4. Ja det var svart i borjan. Och det kandes nastan som om jag hittade pa 🙂 Jag har tva efternamn men utomlands anvander jag bara Garcia, mycket lattare. Nar jag pratar svenska daremot sa kommer mitt ogifta efternamn av bara farten och jag glommer ofta Garcia.

  5. Vi har tysk-klingande efternamn med ett ”ei” i. Egentligen så låter det precis som det stavas men i Sverige har jag fått heta både det ena och det andra! Barnen var inte gamla när de kunde bokstavera sitt efternamn som ett rinnande vatten.
    Här i Belgien är det faktiskt lättare, alla verkar fatta hur det stavas direkt.
    Skrattade lite åt Jenny… maken heter Tommy och blir ofta tilltalad Tomas. Folk tro de är artiga!
    Fast jag är glad att vi tog mitt efternamn när vi gifte oss för annars hade vi haft ett ö i namnet… hua, att brottas med det i ett land utan ö:n.

  6. Jag har der likadant med mitt namn i Tyskland. Blir alltid stavad med ph och får ett ganska underligt efternamn hela tiden; van der Berg vilket inte alls är i närheten av mitt ursvenska Sandberg…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s