Fettisdagen

image

 

Jag började dagen med att ta mig in till stan tillsammans med R som skulle till jobbet. Traskade från Charing Cross upp via Covent Garden, pussade R adjö och fortsatte vidare upp genom Soho för att sedan hamna på Oxford Street – gatan man absolut bör undvika om man eventuellt skulle vara inne i stan. Gick in på H&M och vände snabbt, konstaterade att jag verkligen inte klarar av hög musik inne i affärer längre, får ont i huvudet. Det märks  att jag fyller 30 om några veckor…

Tyvärr är det svårt att undvika Oxford Street om man vill till Scandinavian Kitchen för att äta semla, och det ville ju jag! Och med latte och semla blev hela West End upplevelsen så mycket bättre. På Scandinavian Kitchen finns endast traditionella vanliga semlor, inget sånt där tjaffs man har börjat införa i Sverige som saffransemla eller chokladsemla….vad är det för något? Traditioner är till för att hållas! Förändringar gillas inte när det kommer till semlor.

Jag har även köpt en yogamatta idag. Hör ni det? I am not giving up! Dessutom är det nog bra om jag tvingar mig själv till någon slags fysisk aktivitet då jag har hamnat i fikaberoende igen. Om jag fortsätter såhär så kommer nog både jag och bebisen ha mer än ett fettlager i juni…

Things to look forward to

Hej gott folk!  Humörsvängningar var det här! Jag har gått från att ha hatat allt och alla till att vara jätteglad och energisk igen. Helt klart är det sista att föredra…

Något som jag ganska säkerligen tror har inverkat på mitt goda humör är att jag var ute och sprang i förmiddags. Det regnade och det var helt underbart…i alla fall efteråt. Åh, den där känslan man får efter lite träning är den bästa drogen någonsin. SÅ mycket bättre än antidepressiv medicin, och det verkar som att mitt humör är rätt beroende av det. Nu har jag bestämt mig för att försöka fortsätta träna så länge det går. Löpning är försej inte det bästa eftersom jag hade foglossning tidigt i graviditeten och min sjukgymnast helst vill att jag undviker det. Men äsh, just nu känns det bra! Jag tänker även fortsätta med yogan och se om jag kan börja simma, måste bara hitta en rymlig baddräkt först….

En annan sak som gör mig glad är att jag ska träffa några andra gravida tjejer här i området, vi ska alla ha barn under sommaren så det ska bli spännande. Jag har ingen aning om vilka de är, vi har fått kontakt med varandra genom ett forum som finns till för oss som bor i min del av södra London, så det blir som en enda stor blinddejt. VI ska träffas på en lokal pub såklart, vi är ju ändå i England!

Det gäller att ta vara på de bra dagarna. Hoppas ni får en fin söndag!

Bit better now

image

Okej, jag mår bättre idag. Jag har varit på ett sådant löjligt dåligt humör sedan igår men öppnade fönstret i förmiddags och hörde hur fåglarna kvittrade och genast blev jag gladare!

Det är ingenting speciellt som har hänt, igår mådde jag dåligt fysiskt och var helt skakig och svimfärdig med världens huvudvärk. Och alla känslor kring graviditeten är rätt svåra att hantera ibland. Missförstå mig inte nu, jag är så tacksam över att jag äntligen blev med barn….men vissa dagar avskyr jag att vara gravid. Samtidigt som jag får världens sämsta samvete för att jag känner så. Men jag gillar inte att gå upp i vikt, att bli större, att känna mig trött och inte ha någon energi. Jag ser mig själv som en rätt energisk människa som cyklar över hela London på min racer och tränar, är smidig och ‘lätt’. Jag har rätt svårt för min nya kroppsform och att inte orka med så mycket. Jag blir lite smått irriterad på alla som säger till mig ‘åh ‘NJUUUT nu’… men jag skulle hemskt gärna vilja att det blir juni så snart som möjligt så jag kan få må som jag brukade göra.

I samma veva känner jag mig som världens mest egoistiska och otacksammaste människa som inte går runt och tycker det är skitkul hela tiden. Men men. That’s how it is. Det skulle kanske vara ännu knäppare om jag låtsades?

Det är väldigt upp och ner, idag är jag som sagt hundra gånger gladare än vad jag var igår. Mitt sockerberoende har dessutom kommit tillbaka. Fasen också, jag som trodde jag hade lyckats bryta det under de första månaderna när socker bara fick mig att må illa!

I’ll be back

Jag bloggar inte eftersom jag inte har något positivt eller KUL att skriva om.

Har ont i huvudet. Känner mig tjock. Och ful. Samt helt darrig och svimfärdig och HUNGRIG hela tiden. Tycker det är väldigt svårt att gilla läget.

Kanske är det annorlunda i morgon, ska försöka sluta sura tills dess. Återkommer då!

Pregnancy yoga

I kväll har jag varit på gravid-yoga. Jag vet ju egentligen att yoga och pilates inte är min grej, men då jag har känt mig så himla stel den senaste tiden tänkte jag att yoga kanske vore bra för mig.

Och det är säkert det. Jättebra. Men guuuud så tråkigt. Och jag är så fruktansvärt DÅLIG på det. Kunde inte ens sitta i skräddarställning, fick så himla ont. Det blev lite bättre när läraren gav mig en kudde att sitta på. Tydligen beror det på stela lårmuskler. Hela jag är stel. Och kan inte andas. Är inte van vid träning där man ens får andas om ni förstår vad jag menar? Jag tror det är därför jag tycker det är trist, för att jag är dålig på det. Avskyr att vara sämst! Löpning och BMF och sånt där är mycket lättare än yoga. Springa fort, javisst – no problem. Dessutom får man adrenalinkickar. Yoga är bara svårt och gör ont och jag får defintivt inga kickar utav det.

Men jag tänkte fortsätta gå ändå. Det var ändå bättre än den pilates jag provade på för några månader sedan, och jag kanske kan bli bättre? Kanske kan även stela jag bli lite mjuk i kroppen?  We shall see…

Födelsedagsfirande, muffins and the English country side

image

Helgen påbörjades med födelsedagsfirande av Angelika på en grekisk restaurang i norra London. Supertrevligt och jättegod mat, dock gick det sådär att ta sig hem. Tågen hade slutat gå till min station vid midnatt så jag fick gå av ett stopp tidigare för att sedan vänta på en buss som aldrig kom. Så jag gick hem, kändes halvkul att promenera hem som gravid mitt i natten i södra London. Reuben spelade piano så han hörde inte när jag ringde, men till slut svarade han och hoppade in i bilen snabbt som attan.

I lördags tog jag det lugnt, bakade blåbärsmuffins och…inte så mycket mer. Rätt skönt faktiskt. Söndagen spenderades i Surrey med Reubens faster och hennes son – de var jättetrevliga! Vi tittade på foton från när Reuben var liten, drack té och tog oss sedan vidare till en country pub där vi åt Sunday Roast och rabarberpaj med vaniljsås till efterått. Himla gott. Och Surrey är så fint, den engelska landsbygden är verkligen mysig. Reubens faster är himla rolig föresten. Dessutom kom det där återkommande släktdraget upp igen. Bristen på män. ALLA Reubens släktingar som jag har träffat (inte för att de är många) är supersjälvständiga kvinnor. Och de har alla en sak gemensamt – de har alla varit singelmammor. Förutom Reubens morfar, men honom hann jag aldrig träffa, dock var han en ensamstående pappa då Reubens biologiska mormor tog livet av sig. Jag hoppas att det är en trend vi kan byta och att vårat barn får uppleva hur det är att ha båda föräldrarna närvarande!