Dessa två

photo (79)

 

De söta pojkarna på fotot. Mina pojkar, mitt allt! Vi har det så himla bra nu. Reuben avslutade ett kontrakt förra veckan och börjar inte sitt nästa förens i februari, så vi har haft en massa tid tillsammans.

Och jag vågar knappt säga det för att jag är så rädd för att det vänder, men ni vet ju att vi har haft det jobbigt med min fina mans depression efter att Oscar föddes. Vilken tabu det är, det där med att må dåligt i samband med att få barn, men så här i efterhand kan jag verkligen skriva under att pappor visst kan drabbas av förlossningsdepressioner, för det gjorde ju min. För den riktiga vändningen kom inte till oss på riktigt för ungefär två veckor sedan då ny medicin skrevs ut, och då blev det som att jag fick tillbaka min man. Äntligen känns det som att vi är en familj, vi fick vänta i sju månader och det har varit stundtals otroligt jobbigt och svårt på vägen men jag är glad att vi inte slutade hoppas på en vändning.

Jag är så otroligt lättad och lycklig över detta! Det gör ingenting att jag ine får sova så mycket eller att Oscar är genomförkyld IGEN, bara vi har varandra så löser sig allt annat. Det är så klyshigt, men ändå så sant. Det har funnits många stunder de senaste sju månaderna då det inte alls kännts som att vi kommer att klara oss hela ur det här, men det gjorde vi! Och det är jag så glad för!

8 tankar om “Dessa två

  1. Så härligt att det äntligen har vänt och att det nu bara går uppåt! Tur att det inte har påverkat hans jobb iallafall. Jag väntar fortfarande på att de ska vända för min kille. Han fick ny och starkare medicin igår. Det är verkligen inte lätt att leva tillsammans med en som är deprimerad, för hur mycket man vill och försöker så kan man inte vara lycklig för två och det tar på ens eget humör när den andra bara ser allt i svart.

    • Vad tråkigt att han mår dåligt, jag lider med er. Det är fruktansvärt svårt att leva med någon som är deprimerad, och när man har en liten bebis att ta hand om så kan man inte hjälpa på samma sätt, plus att sömnbrist ger en dåligt tålamod.
      Hoppas den nya medicinen hjälper!

  2. Skönt att det har vänt! Kan det inte också spätt på när han upptäckte att hans far dött? När han äntligen bestämt sig för att ta kontakt (om jag fattat rätt). Bli pappa, hitta sin egen och så fanns han inte mer. Ingen bra kombination tror jag.
    Sköt om er nu!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s