Äntligen onsdag!

photo (74)

 

Äntligen onsdag, bästa dagen på hela veckan eftersom det är alltid då vi träffar våra mamma och bebiskompisar från föräldrakursen! Det var en månad sedan sist så det ska bli spännande att se hur alla bebisar har utvecklats och höra hur julen var för dem alla. Eftersom vi är en väldigt internationell grupp så är det många som far och flyger med sina små bebisar, precis som vi!

Babysången igår var föresten en hit, Oscar tyckte det var superspännande med alla andra bebisar och jag träffade ytterliggare en svensk mamma. Sedan Oscar kom till världen tycker jag det är kul när man träffar andra svenska mammor just för språkets skull! Skulle vara roligt när Oscar börjar prata senare om man hade ett gäng som man pratade svenska med, så att svenskan inte bara blir ett språk Oscar hör från mig.

Nej, nu ska jag fixa i ordning mig och sedan traska iväg!

En tisdagsmorgon hos oss

20140107-101455.jpg

Jag dricker alltid mitt kaffe på golvet nu förtiden. Oscar vill ju att jag ska vara på hans nivå mest hela tiden så då hamnar man på golvet. Han älskar att stå upp, och att studsa – upp och ner, hela tiden. Han kan verkligen inte vara stilla en sekund!

Vi har haft en sådan himla bra förmiddag förresten! Jag har hunnit göra lunch till Oscar, ätit frukost samt duschat när han sov 45 minuter! Om Oscar är vaken när jag duschar så får jag ställa honom i babysittern utanför badrumsdörren och lämna den öppen…så står jag där i duschen och sjunger ”En kulen natt” typ 100 gånger så Oscar är nöjd….

Det regnar i London idag så det blir till att stanna hemma tills i eftermiddag då vi ska gå på baby-sång med en svensk mamma o hennes bebis på en pub här i närheten.

Tillbaka till vardagen samt funderingar kring avlastning

Mina tre veckor i Sverige gick så otroligt fort. Vi hade det jättebra, Oscar var krasslig den första veckan men blev frisk tills jul och var sedan pigg och glad resten av tiden. Det var underbart att ha familjen så nära hela tiden, och att ha utrymme. Många olika famnar som kunde hålla och många fler rum att utforska till skillnad från vår lilla lägenhet här i London.

I morgon börjar vardagen igen och samtidigt som det ska bli skönt och kul att träffa vänner och testa lite nya aktiviteter med Oscar så bävar jag också inför det. Jag har fått mycket mer avlastning nu under julen när Reuben har varit ledig. Jag har kunnat ligga kvar  i sängen vissa morgonar och så – sånt som man behöver när man har en liten bebis! Nu återgår vi till vardag som innebär jobb för Reuben i Paddington, som ligger på helt fel del av stan, det tar en evighet att pendla dit, så jag kommer i princip vara själv med Oscar hela veckorna eftersom Reuben säkerligen inte kommer att kunna vara hemma förens vid 20-tiden. Som tur är så är det temporärt, jag skulle aldrig orka med att han jobbade så långa dagar hela tiden!

Nåväl, som sagt, det är inte bara tråkigt att vardagen är tillbaka. Men jag saknar avlastning ibland, herre gud vad underbart det skulle vara att ha någon släkting som kunde ta Oscar bara någon timme, eller en förmiddag! Hur gör ni andra som inte bor nära släkt? Skaffar ni barnvakt? Eller gillar ni bara läget?