En dag på zoo

londonzoo

Igår, söndag, åkte vi till London Zoo. Jag hade på känn att Oscar skulle vara för liten för att uppskatta det hela, och var det så – han föredrog att leka med en grind i stället för att titta på girafferna och brydde sig inte ett dugg om gorillan eller tigern utan ville hellre leka med en slang han hittat någonstans.

Men en sak älskade han och det var några små minigetter som han fick gå in och klappa! Hur gulligt som helst. Lyckan var total. Och jag förstår honom, hellre gulla med något lurvigt man kan röra i stället för att titta på något stort som man inte ens kan komma nära…
Annars var det otroligt spännande med alla andra barn som var där. Vi har en väldigt social liten kille som alltid försöker bli kompis med andra barn, och samma sak igår. Där de äldre barnen var skulle Oscar också vara, och trots att han inte kan prata ännu så snackade han hela tiden på sitt egna lilla språk och höll på att skratta ihjäl sig så fort ett annat barn tittade på honom. Hur gulligt som helst! Mammahjärtat liksom brister när det först gullas med getter och sen leks med andra barn…

Annonser

Om att bli oplanerat gravid

I två veckor gick jag och oroade mig över att jag var gravid. Kände efter, slog bort tanken, och oroade mig över den där mensvärken som jag så väl kände igen från den gången jag var gravid med Oscar.

Jag tog två billiga test från Tesco som båda två visade negativt. Pustade ut, berättade för några vänner att jag hade varit rädd för att testen skulle visa positivt eftersom jag inte alls kände mig redo för en till bebis. Och absolut inte redo för en till graviditet!

Mensvärken försvann dock inte, och när jag började kolla på datum och räkna dagar så insåg jag också att mensen var sen. Skickade iväg Reuben till Sainsburys en vecka efter att jag tagit de första testen, bad honom köpa några dyrare…tog ett utav de så fort jag kom hem och de visade ett tydligt och klart PLUS –  för gravid. Min första tanke var ‘NEEEEEJ, SHIT’. Och så tänkte jag ungefär en månad efteråt. Reuben tog det bättre, även om han var shockad i början så välkomnade han det mer än mig.

Och visst är det märkligt. Innan vi fick Oscar så försökte vi i över två år, och jag ver bombsäker på att jag var infertil. Jag avskydde när människor pratade om deras oplaneade graviditeter och tyckte att livet kändes så orättvist, varenda människa blev gravid förutom jag. Och nu sitter jag här själv, gravid utan att planerat det, och kan inte riktigt förstå hur jag, som i mitt huvud är infertil, kan bli gravid SÅ lätt?

Nu har i alla fall det gått ett antal månader sedan vi fick veta, det tog ett tag innan jag kunde acceptera det. Jag har aldrig önskat att få två barn så tätt som vi kommer att få, jag hade tänkt tre-fyra år sådär, men jag har på något sätt lyckats tänka om och kan nu känna att det är ganska skönt att få småbarnsperioden överstökad, i stället för att skaffa ett syskon när Oscar är fyra år och behöva gå genom bebis och toddlerperioden igen liksom.

Precis som förra gången så avskyr jag även denna gång att vara gravid. Tycker det är långt från något magiskt tillstånd, tycker inte om att bli större, att förlora kontrollen över sin kropp, att känna sig orkeslös, att gå runt och vara rätt sur hela tiden, att inte kunna gå på toaletten som vanligt…med mera, med mera. Jag har trots allt mått ganska bra och har ingenting att klaga över, varit otroligt trött men inte så illamående, har inte haft någon foglossning eller ont på något annat vis. Men ändå, pregnancy suck. Tur att jag älskade livet med en nyfödd Oscar, hoppas jag kommer reagera lika positivt på hans syskon!

Nu kan jag blogga!

Flera månader har gått sedan vi hördes sist. Min största ursäkt är att jag inte har haft någon dator. Men nu mina vänner har det blivit ändring på det, igår kom nämligen en alldeles sprillans ny dator hem till mig och efter att ha levt utan sedan i våras så känns det otroligt skönt att kunna surfa från en större skärm än telefonen…

Så vad har hänt sedan sist? Oscar har fyllt ett, vi har spenderat en vecka i Sverige och en helg i Dorset. Vi har haft besök från Sverige och Oscar har lärt sig att gå. Men det största är nog att vi i början av sommaren fick veta att vi ska få ett till barn…