Så min hjärna fungerar

Tänkt lite mer på det där med skolkurator. Tänk tänk tänk. Tror mitt liv skulle vara lättare om jag slutade tänka ibland.

Det slog mig. Jag vill nog bara hjälpa barn jag kan identifiera mig med, som är lite som jag var. Jag har ju ingen lust alls att hjälpa de elaka jävlarna, ni vet, dem där. Som man kan se är precis lika jävliga som dem där som slängde fotbollar på en när man var på väg hem över fotbollsplanen. Det var där jag kom på det. Att det är ju mig själv jag vill hjälpa, det är mig själv jag vill rädda – jag letar efter mig själv i alla andra.

Eller blev det för flummigt nu? Borde nog sluta tänka så förfärligt mycket, jag vänder ju upp och ner på allt. Sönderanalyserar allt som finns. Borde nog ha blivit filosof i stället.

Ahh, shoulda woulda coulda…

/Identitetskrisande 29-åring i London (har ni tröttnat på förvirringen?)

Annonser

Back to work

image

Reuben ska börja jobba inne i stan igen, han har ju jobbat hemifrån sedan i maj så nu kommer det bli tomt här i vardagsrummet. Intervjuades idag kl 12, fick telefonsamtal kl 16 om att jobbet var hans, och han börjar i morgon. Hm….man kanske skulle bli en andoid/i-phone developer i stället?

Jag har också varit på intervju idag, för ett deltidsjobb, som är mitt om mina referenser kan bevisa att jag inte är en lögnare. Det är  bara ett par timmar i veckan och absolut ingenting som jag ska satsa på som någon slags karriär,  men jag känner ett behov av en egen inkomst och det ligger 25 minuters promenad hemifrån. Om jag får det börjar jag i september.

Jag håller dessutom på att söka ett obetalat jobb som skolkurator, har tänkt så mycket och vet inte efter allt jag har sagt om jag är helt redo att lägga ner terapeutkarriären totalt. Vet inte om det är lättare eller svårare, men har nog förstått att jag på sätt och vis började min karriär at the deep end,  att jobba med alkoholister och drogmissbrukare är nog något av det svåraste som finns. Jag är därför nyfiken på hur annorlunda det skulle vara att jobba med människor som inte är lika förstörda…

Eller så kanske man skulle jobba med mobiltelefoner i stället. Hmm…vi människor har nog för många valmöjligheter nu förtiden!

The games, the games…the games!

Oj, oj, oj….OS blir roligare för varje dag som går. Som ni förstår har jag ändrat mig, jag ÄLSKAR att OS är i London och ni kan glömma inlägget jag skrev för några dagar sedan. Jag som aldrig tittar på tv och knappt visste hur vår tv fungerar då jag endast använder den som en dator (skärmen är kopplad till ett mediacenter) har efter två år lärt mig hur vår tv fungerar, för nu används den flitigt…det råder OS-anda hemma hos oss!

Dagens bästa var ju ridsporten från Greenwich, cross country kallas det på engelska…är det terränghoppning på svenska kanske? Jag fullkomligt älskar att dem är i Greenwich och jag  funderar på om jag ska försöka få tag på biljetter till någon final där…

En annan sak som är rätt kul är att OS-andan verkar ha inspirerat människor till att träna, vi har haft fler nykomlingar till BMF:en än vanligt. Roligt att atleter inspirerar! Själv är jag sugen på att ta cykeln till Box Hill och cykla samma runda som atleterna cyklade i helgen, fast i stället för att cykla nio runder runt Box Hill så gör jag nog bara en. Om jag kommer upp för den långa uppförsbacken…

image

Fem år!

Hej vänner – det är den 29:e juli idag och jag kom precis på att jag inte har haft ett endaste glas vin eller något annat med alkohol i på fem år. Vet ni hur skönt det är att inte ha haft någon bakisångest eller baksmälla på fem år? Wonderful!

De tre första månaderna var svårast. Nu är det bara en självklarhet, ingenting jag direkt tänker på eller suktar efter. Men fem år, oj vad tiden går fort!

Okej då…

Jag ändrar mig. Det är rätt kul med OS ändå.

Det var en känsla av stolthet jag kände under invigningen igår, alltså jag blev rörd. Jag vet inte riktigt varför, men det var fint. De hade på något sätt lyckats få med så mycket av vad Storbritannien är, inte alls kanske, men mycket! Och jag är stolt över att bo i ett land som är så mycket, älskar the diversity.

Och så cyklingen idag då! Jag satt klistrad framför TV:n halva delen av loppet, och det var så mäktigt att känna igen alla de platser de cyklade genom. Box Hill, been there. Och Richmond Park! Och Roehampton Gate, hur många gånger har jag inte cyklat där själv? Dessutom cyklade dem på South Circular från Richmond, genom Putney där jag alltid sitter i bilköer, var där senast igår kväll på vägen hem från Oxfordshire. Och vilken fart dem får upp, kunde inte riktigt förstå hur dem lyckades ta sig från Box Hill ända in till The Mall på nolltid. Nu tycker jag att BBC kan sluta prata om vilken besvikelse det var att den brittiska cyklisten inte fick hem någon medalj, hela loppet var ju otroligt häftigt ändå. Herregud, över 200 km på en dag, och nio vänder runt Box Hill…hur kan det vara ett ‘failure’?

A day on the Countryside

Vi har varit i Oxfordshire idag med Mark som fyller 18 år idag. Han ville fira sin födelsedag hemma hos Reubens mormor Liz eftersom han alltid brukade göra det när han var yngre, så vi åkte dit i förmiddags där vi mötte upp Char (Mark’s mor) och Reubens mamma. Vi har haft en jättemysig dag faktiskt, jag tycker Oxfordshire och Cotswolds är så otroligt vackert och Reubens mormor är så otroligt gullig så det går inte att vara på något annat humör än bra mär man är hos henne. Hon är så otroligt tacksam och positiv av sig så det smittar verkligen av sig. Hon påminner mig lite om min egen mormor!

image

Såhär ser det ut när man kör in i Wootton. Hela byn är en conservation area, alltså ett område som ska bevaras och om man vill bygga något nytt så måste det se gammalt ut för att passa in.

image

Här är en liten del av Liz’ trädgård, typisk engelsk med en massa rosor, lavendel och annat som jag inte kan namnet på.

image

Grannen kom över med nybakade scones!

image

image

Mark’s födelsedag firade vi med att äta lunch på en pub utanför Oxford. Maten var god men för Char’ och Mark som bor i Italien tror jag att det var lite av en besvikelse, de var nämligen sugna på en riktig Engelsk publunch men just den här puben försöker vara modern och har börjat försöka sälja medelhavs-inspirerad mat….typiskt! Stay with what you do best säger jag bara.

image

En fin älv utanför puben.

image

Och en fin bil! Hur som helst, vaaarje gång när jag är i Wootton och däromkring så vill jag flytta dit, fast i försej, jag vill nog flytta till de flesta fina ställena jag besöker. Men det är SÅ vackert. Reuben tror att jag skulle bli uttråkad dock, han brukar säga att man inte kan fika i Wootton. Och det stämmer ju, men Oxford ligger ju bara 20 minuter därifrån?

Jaja, fint är det i alla fall. Super-duper-gulligt vart man än tittar! Nu ska jag titta klart på OS-invigningen och äta scones.

Olympic torch in Peckham

imageIdag kom den olympiska facklan till Peckham! Jag är ju som sagt inte sådär överexalterad när det kommer till OS, men idag mötte jag upp några kompisar för att gå och se den berömda facklan. Och det var rätt kul faktiskt, jag tyckte det var härligt att se hur alla lokala Peckhambor vara så exalterade, speciellt barnen! Killen som sprang med facklan är ingen kändis, men han har samlat ihop en miljon pund för välgörenhet genom att ha sprungit sju stycken marathon på ett år – imponerande va?
imagePeckhambor är rätt härliga. Den här damen sprang ut på gatan för att se facklan under ett besök hos frissan. Ni kanske inte kan se det men hon har färg i håret och en sådan där plastkåpa på sig som man får hos frisören. I Peckham är man som man är, ingen att göra sig till för direkt! 🙂

Och här är jag och mina vänner när vi stod och väntade på facklan. Eftermiddagen spenderade vi på Frank’s Pop Up Bar i Peckham som ligger uppe på ett tak ovanför ett parkeringshus. Ganska häftigt ställe faktiskt, man går genom ett öde parkeringshus upp på tionde våningen och helt plötsligt är man högt uppe på ett tak med en stor bar där man kan äta mat och grejer. Och utsikten över London var rätt fin den med!

En tur på Themsen

image

Idag drog vi med Mark (Reubens släkting från Italien) på en sväng ut på Themsen mellan Richmond och Hampton Court. Oj, OJ, OJ så fint människor bor där längs floden. Jag satt och funderade på hur jag ska bli miljonär så att jag har råd att bo så…kom dock inte på några bra idéer.

image

Här kan man ju tänka sig att bo! Liten båt vid bryggan, och en fin hund kanske. Och så en häst uppe i Richmond park – då är livet fixat!

image

Det var en mysig dag men gud vilken huvudvärk jag har nu. Jag kände mig stressad efter båtturen eftersom jag ville hem och träna, och då vi hade suttit i hemska bilköer på vägen till Richmond så beslutade jag mig för att ta tåget i stället. And guess what, Reuben och Mark kom hem före mig ,dem hade knappt haft några köer alls på vägen tillbaka. Tågen strulade och var hemskt överfulla och svettiga, jag tänkte mördartankar om London på tåget hem och funderade på största allvar att fly landet så fort som möjligt. Hann precis med min träning och är på mycket bättre humör och tänker att London är nog rätt okej ändå. Förutom i rush-hour två dagar innan OS börjar.

Solnedgången i Greenwich

image

Brysselkakan gav mig tipset om Byron’s brugers så jag kollade upp dem och såg att det fanns en Byron’s i Greenwich.Toppen, eftersom det ligger i rätt del av stan, endast 15 minuter hemifrån oss.

Och vi var alla jättenöjda, god mat som vi åt på deras takterass över Themsen. Dessutom har sommaren kommit till England så det gjorde allting ännu bättre, 25 grader och väldigt fin kvällsol.

image

Dessutom är Greenwich faktiskt väldigt mysigt tycker jag. Jag kan ibland känna att det är lite för turistigt men just idag såg jag inte en enda spansk skolklass!
image

Takterassen och utsikten. Härliga London – man hittar alltid något nytt. Tack Brysselkakan!

image

Här är en del av, Greenwich University tror jag? Hur som helst, himlen var otroligt blå ikväll…lite av en kontrast då vi har haft regn och moln hela sommaren.

För att summera. Hamburgarna var jättegoda och Greenwich var mycket trevligt. Jag kommer att komma tillbaka, och ska nog se till att spendera mer tid i denna lilla del av min härliga storstad.

Call me a bore…

Kalla mig tråkig men jag är inte alls exalterad över att OS kommer till London om några dagar. Min kära mor tycker nog att jag är helknäpp som inte har något intresse över att uppleva The Games och har sagt flera gånger ‘Sofia det är en unik upplevelse att ha OS i sin hemstad, det kommer aldrig att hända igen!’. Kanske kommer jag att ångra mig, och kanske skulle jag tycka det vore roligare om jag hade en biljett så jag kunde uppleva det, men just nu tänker jag bara på att min överbefolkade stad kommer bli ännu mer…överbefolkad. Det ENDA jag hör folk prata om är hur svårt det kommer bli att ta sig någonstans, våra trånga vägar har redan blivit ännu trängre och i all ärlighet så har jag faktiskt aldrig gillat att titta på sport…

Nu ska jag åka till Greenwich och äta hamburgare. Hoppas vi kommer dit bara, för det är där något hästrelaterat OS-evangemang kommer att hålla till om några dagar!

Med vänliga hälsningar,

A grumpy Londoner